måndag 13 juni 2016

Jonas Gustavsson: "Laget med den bästa målvakten brukar vinna mästerskap, men den här finalserien var ett undantag"

San Jose Sharks gjorde sin bästa match i finalserien i det sjätte slaget, men till slut kunde inte ens Martin Jones utomjordiska spel – hur förmår karln mota pucken hela tiden? – rädda hemmalaget, utan Pittsburgh Penguins kunde plocka hem Stanley Cup.
Dessutom på dagen sju år efter senaste titeln.
Pens har varit det spelmässigt bästa laget i den här finalserien och hade det inte varit för Martin Jones hade bataljen inte levt så långt som till sex fajter, så det är svårt att argumentera emot att Sidney Crosbys manskap är rättmätiga mästare.
Någonstans fanns det också en viss symbolik över att Patric Hörnqvist fick flippa in spiken i kistan, 3-1-pucken i tom bur, för svensken har på flera sätt varit en nyckelspelande rollspelare för Pens.
Inte bara för sin offensiv och sitt brutala framför målet-spel i sann Tomas Holmström-anda, utan kanske framförallt för sitt uppoffrande defensiva arbete och sin hänsynslöshet i skottäckningarna.
”Bengan” täckte ett skott med huvudet tidigare i serien och svarade för tre galna skottäckningar i sjätte finalmatchen, inklusive uppätande av ett stenhårt slagskott från Marc-Edouard Vlasic.
Just Pens förmåga att täcka skott, ligga rätt och göra det enkelt för succékeepern Matt Murray har varit nyckeln i den här matchserien. Sharks stjärnor har under långa stunder inte stått att känna igen, utan har tvingats ut i hörnen och skärmats av från de centrala ytorna. Inför finalserien talades om Sharks hypervassa powerplay-spel, något som vi inte såg röken av i finalen – ytterligare ett kvitto kring Pens outtröttliga effektivitet i egen zon.
Och som sagt, Hörnqvist var en av fanbärarna för det där spelet.
Pens hade kontroll över hela finalserien och både stjärn- och breddspelarna överträffatde Sharks dito.
Medan Sharks hade vissa svaga länkar i kedjan – tredje backpar, Dainius Zubrus, Joe Pavelskis uteblivna produktion – så var det ingen som föll ur ramen i Pens.
Det var inget snack om att bästa laget vann.
Ett lag som var en gigantisk besvikelse i höst, som var i spillror, men som gjorde en nystart när Mike Sullivan kom in som coach, och som efter det bara vuxit och vuxit. Det gäller att vara som bäst när det gäller som mest.
Det var sannerligen Pens den här säsongen.

***

Laget med den bästa målvakten brukar vinna mästerskap, men den här finalserien var ett undantag.
Martin Jones var Sharks, och kanske hela finalseriens, bästa lirare. Han stal mer eller mindre på egen hand den femte matchen och fortsatte att rada upp omöjliga räddningar även i den sjätte matchen.
Visst, ingripandet vid Pens 1-0-mål bar ingen Game 5-klass, men det skakade Sharks-keepern av sig omedelbart, och hade det inte varit för honom och hans spel så hade hajarna inte haft en suck.
Det är fakta.

***

Kris Letang har gjort en fantastisk finalserie, men inte rivit ner de största rubrikerna eftersom defensiven satts före offensiven.
Men hans 2-1-mål i sjätte fajten var nyckeln för Pens.
Sharks gjorde en stark andraperiod, hade momentum, fick 1-1-målet och känslan var att hemmalaget – framburna av en furiös publik – skulle skölja över pingvinerna i det läget. Att Letang då tog ett offensivt initiativ, gick på kassen och kunde sopa in 2-1-målet mindre än en och halv minut efter Sharks vitamininjektion gjorde att luften delvis gick ur Pete DeBoers manskap.

***

Conn Smythe Trophy-diskussionen har gått het under finalserien – och till slut föll valet på Sidney Crosby.
Det är svårt att argumentera emot.
Kaptenens offensiv har varit upp och ner i finalserien, men han har lett sitt lag exemplariskt genom sitt kompletta spel och sin hängivenhet över hela banan. Hans split vision, handleder och passningsspel är dessutom något extra – och hade inte Martin Jones stått på målvaktshjälmen i tid och otid så hade det runnit in ett knippe assistpoäng till på kontot.

***

Melker Karlsson är gjord av riktigt norrländskt virke.
Olli Määttäs mangling av ”The Melkman” i första perioden där svensken tvingades ner i spagat vid sargen gjorde ont hela vägen genom teverutan, men det dröjde bara ett knippe byten innan 25-åringen var på isen igen och han var i allra högsta grad inblandad i Logan Coutures 1-1-balja där han också förskansade sig en assist.
Det blir inget återbesök för Stanley Cup i Lycksele i sommar, men forwarden fick ett genombrott både för den breda NHL-publiken och de svenska nattsuddarna. Det är bara att buga och bocka för liraren som spelade sin bästa hockey när det gällde som mest.

***

Skjut!
Antar jag att Mike Sullivan skrek i båset när Chris Kunitz hade öppet mål där i mittperioden, men istället valde veteranen på ryskt manér väggspela tillbaka trissan till Evgeny Malkin som förvisso fick ett kanonläge, men som inte fick in pucken.
Snacka om att spela bort ett givet mål.

***

Vilken revansch för Carl Hagelin. Han dumpades överraskande från Manhattan, körde fast i Anaheim Ducks, men har livat upp igen i Pens – och växte snabbt ut till en nyckelspelare i laget med sin fina kombination av speed, tvåvägsspel och hängivenhet. En perfekt rollspelare, med andra ord.

***

Så många chanser som Sharks skrapade ihop i den sjätte fajten har man inte varit i närheten av tidigare.
Men.
Det syntes en osäkerhet som rann ner i trubbighet: antingen så tog Sharks-lirarna för lång tid på sig i skottögonblicken vilket gjorde att Pens hann emellan (som när Chris Kunitz hann sno pucken i Joel Wards friläge) eller så brände man hela målramen trots öppet skottfält (Joe Pavelski och Brent Burns, inte minst).
Varför?
En kombination av flera saker, men kanske framförallt en stress över Pens starka försvarsspel präglat av skottäckningar och att hela tiden ligga rätt, vilket gjorde Sharks-spelarna för ivriga när väl chanserna uppdagades.

***

Det är svårt att inte lida lite med Joe Thornton och Patrick Marleau. Får den rutinerade duon någon mer chans att bli ingraverade i det allra heligaste?
Tveksamt.

***

Den här finalserien kommer inte gå till historien.
Det blev ingen episk kamp mellan två jämnstarka brottare, utan det visade sig tidigt att Pens var det bättre laget och att Sharks skulle tvingas slå ur underläge, och även om idrott är idrott och allt är möjligt, så kändes det länge som att det skulle bli pingvinerna som skulle vinna det här.
Så blev det också.

***

San Jose Sharks – Pittsburgh Penguins 1-3
Penguins vinner Stanley Cup-finalen med 4-2 i matcher

Första perioden: 0-1 Brian Dumoulin, PP (Justin Schultz, Chris Kuntiz)
Andra perioden: 1-1 Logan Couture (Melker Karlsson, Brent Burns), 1-2 Kris Letang (Sidney Crosby, Conor Sheary)
Tredje perioden: 1-3 Patric Hörnqvist (Sidney Crosby)

JONAS GUSTAVSSON, gästskribent
Twitter: @Gsoninho

Hitta rätt i spelbolagsdjungeln
Hos Spelbolagsjakt.se kan ni jämföra, filtrera och läsa genomförliga guider om alla spelbolag. Hitta det bolaget och bonusen som passar dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar