tisdag 31 maj 2016

Jonas Gustavsson: "Den här gången överglänste Sid the Kid gästernas Joe Thornton"

Han har en uppsjö av kritiker, ganska beska sådana dessutom, och de älskade hösten när Sidney Crosby såg ut som en skugga av sitt forna jag och brottades med både formen och flytet i sitt spel.
Men det var då, och nu är nu.
Pittsburgh Penguins har genomgått en närmast nog magisk förvandling under säsongen, från ett höstlag i spillror till ett vårlag som vinner mer eller mindre allt, och Sidney Crosby visade att hans start på hösten var en tillfällighet, för nu är det han, superstjärnan och hela NHL:s omslagspojke, som anför styrkorna, precis som anstår en kapten.
Han har kört ner glåporden i kritikernas halsar.
I den första Stanley Cup-finalen mot San Jose Sharks var det show igen.
Första finalmatchen i Consol Energy Center.
Fullsatt för 429:e matchen i rad.
Ett gult hav.
"Sid the Kid" visade varför Penguins är hans lag.
Han var hemmalagets bästa spelare och när ett lags bästa spelare är bäst så vinner oftast laget.
Crosby var förvisso "bara" inblandad i ett av tre Penguins-mål i 3-2-segern, men det var han som var den offensiva motorn, hans kedja - med Patric Hörnqvist och Conor Sheary - skapade chanser i mer eller mindre varje byte i den första perioden.
Assisten till Shearys 2-0-kasse var delikat. Crosby vann en åkduell, vände om och satte pucken perfekt på bladet och succérookien gjorde inget misstag när han med iskyla placerade trissan vid bortre stolpen.
Penguins sista tio minuter i den första perioden var en uppvisning i offensiv ishockey. Laget naglade sig fast i offensiv zon och Sharks var inte nöjda med 0-2 i baken efter 20 minuter, men pustade nog ut över att det inte blev mer. För det kunde det ha blivit.
Sharks kom ikapp till 2-2 efter en stark andraperiod.
Sista perioden blev ett ställningskrig.
Och just som doften av övertid hade börjat nå publiken så kom avgörandet. Lite som en blixt från klar himmel. Carl Hagelin och Kris Letang grävde loss pucken vid sargen, satte upp en obevakad Nick Bonino precis framför mål och centern skyfflade upp pucken i nättaket bakom den i övrigt storspelande Martin Jones.
Då var det 2.33 kvar.
En tappad klubba av Brent Burns.
En tiondels avslappning av Paul Martin som tappade Bonino bakom ryggen.
Små marginaler.
Sharks stod upp fysiskt, men det var Penguins som skapade flest vassa målchanser, något som också gav utslag till slut.
Det var komplementslirarna bakom superstjärnorna som frälste Penguins målskytte, men det var stjärnornas stjärna Sidney Crosby som var spelmässig dirigent.
Defensiva backar, energispelare och brunkarforwards kan vara hur bra som helst, till syvende och sist avgörs ett lags klass av hur bra stjärnorna är - och den här gången överglänste "Sid the Kid" gästernas Joe Thornton.
Ibland är det inte svårare än så.

***

Vad San Jose Sharks, som i sin första final någonsin inte förmådde skapa en enda kvalificerad målchans under de första 20 minuterna, gjorde i första pausen må vara oklart, men det gav sannerligen effekt. Hajarna kom ut som ett helt annat lag i den andra perioden, fick en smakstart med ett tidigt powerplaymål som fräckt forcerades in av tjecken Thomas Hertl, och innan mittakten var över hade "Mr Shark" Patrick Marleau tråcklat in kvitteringen köksvägen.
Sharks brottade sig in i matchen och kunde, med lite mer flyt, snott den här fajten. Många har spått en jämn finalserie där utgången har känns oviss. Första matchen stärkte den teorin.

***

Bryan Rust och Conor Sheary inledde säsongen i AHL - nu lirar de fulltid i NHL, utgör komplement till superlirare som Crosby och Evgeny Malkin, och besökte båda målprotokollet i sin första Stanley Cup-final någonsin.
Respekt. 

***

Svenskarna?
Patric Hörnqvist hade ett knippe chanser, inte minst efter Crosbys eleganta framspelning i sista perioden, men förblev mållös. "Bengan" var dock i högsta grad inblandad i 2-0-kassen där han bröt in framför kassen och skymde Martin Jones när Conor Sheary vackert placerade in trissan.
Carl Hagelin visade upp sin sedvanliga speed, fanns med i sargjobbet vid det matchvinnande 3-2-målet och hade också ett par vassa målchanser. Var så när att riva till sig ett friläge i första perioden, men blev grundlurad av Brent Burns som kunde vinna tillbaka pucken med en briljant brytning.
Melker Karlsson hade det desto jobbigare i Sharks. Förvisso slet sonen från Lycksele, men blev tunnlad och förlorade den efterföljande närkampen vid Penguins 1-0 och missade sedan pucken efter att ha blivit uppsatt i perfekt snajperläge senare i matchen.

***

Får vi se Oskar Sundqvist i Penguins i andra matchen?
Kanske.
Målskytten Bryan Rust fick en smäll av Patrick Marleau i den sista perioden och klev ut med tio minuter kvar. Några vidare rapporter om statusen på den högerfattade succéamerikanen finns dock inte ännu, men kan han inte lira står Sundqvist först i reservkön.

***

Pittsburgh Penguins - San Jose Sharks 3-2
Penguins leder Stanley Cup-finalen med 1-0 i matcher
Första perioden: 1-0 Bryan Rust (Justin Schultz, Chris Kuntiz); 2-0 Conor Sheary (Sidney Crosby, Olli Määttä)
Andra perioden: 1-1 Thomas Hertl, PP (Joonas Donskoi, Brent Burns); 2-2 Patrick Marleau (Brent Burns, Logan Couture)
Tredje perioden: 3-2 Nick Bonino (Kris Letang, Carl Hagelin)

JONAS GUSTAVSSON, gästskribent
Twitter: @Gsoninho

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar